4

Over the hills and far away.

Top of the world?

Idag var det dax att åka upp på riktigt höga höjder. Vår guide Andrea med ny chaufför Umberto, hämtade oss på morgonen. Snabbt började vägen slingra sig uppför bergen. Vi stannade och tog kort på olika djur och vackra vyer. Vi stannade även på en rastplats och drack te med cocablad. Det var en väldigt annorlunda smak. Andrea köpte även cocablad till oss och visde hur man skulle tugga dom. Man rullar ihop fyra-fem blad med en “sten” i mitten, gjord av bland annat aska. Detta lägger man mot kinden och tuggar. Efter en stund känner man hur det pirrar i kinden och hur tungan börjar domna bort. Det smakade verkligen inte gott och vi spottade ut det efter några minuter. Cocabladen är enligt uppgift uppigande och ska hjälpa till när man befinner sig på höga högder. Cocabladen är vanliga i Peru och enligt Andrea inte faligt i små mängder. I vissa regioner används bladen i stor utstäckning, likt tuggtobak. Bladen är dock inte tillåtna att ta ut ur landet.

Till slut kom vi till en “viewpoint” på 4910m över havet. Jättevackert med omgivande snötäckta
vulkaner. Det var här som vi började känna av höjdsjukan, dvs ont i huvudet och seg i kroppen. Antaligen beroende på höjdskillnaden mellan Arequipa, 2300m, och the viewpoint, 4910m. Lyckades ändå klämma i oss lite lunch när vi kom till Chivay.

På eftermiddagen blev vi upphämtade för att åka till La Calera Thermal Bath. Där vi badade i varma bassänger, utom- och inomhus. Vattnet är 80 grader, men man kyler ner det till 38 grader.

På hotellet hade vi bokat ett paket med middag, peruansk show och ett besök till hotellets planetarium. Tjejen som hade hand om planetariet var jättekunnig, men det var svårt att förstå hennes dåliga engelska. Förutom besöket i planetariet visade hon oss stjärnorna direkt på himlen (ex Södra korset) och slutligen fick vi se Jupiter med månar och en nebulosa i ett teleskop.

Idag har vi förflyttas oss från Arequipa till Chivay. Chivay ligger i Colca Canyon. Så vi har åkt över en del av Anderna, som högst var vi “bara” 4910m över havet. 😉 Vi blev båda ganska tunga i huvudet och sega i kroppen, kaske berodde det på höjdskillnaden. Under eftermiddagen har vi badat i varma källor och haft det skönt. Nu under kvällen ska vi iväg till planetariet och tittat på stjärnorna, förhoppningsvis får vi se södra korset.

Tyvärr är tangentbordet på denna dator helt åt h***ete, någon har säkert spillt Inca Cola på det.

2

Arequipa, en fantastisk stad

Resan till Arequipa var upplevelse, men ingen trevlig upplevelse. Tea vaknade mitt i natten av att busschauffören körde som en glaning, kunde inte sova på flera timmar, Patrik sov som en stock vid sidan av. I vår planering stod det att vi skulle åka kl 23.00, när vi fick biljetten var det 23.30. När vi kom till busstationen var tiden ändrad till 24.00. Vi åkte 00.30. Vi var helt slut av trötthet och all väntan, mycket av gårdagen gick åt till väntan.

Väl i Arequipa blev vi upphämtade av vår nya guide och chaufför och blev lämnade på hotellet. Vi hann just med frukost, där vi åt bland annat alpacka.

Vulkanen Chachani i bakgrunden
På eftermiddagen blev vi upphämtade igen för vår tre timmars privata city-tour. Vår guide tog oss till olika utsiktsplatser, så vi kunde besåda de tre vulkaner som finns runt staden, och visade oss även staden. I Arequipa bor det ca en miljon människor. Mycket av staden präglas av den gamla kollonialtiden, dvs med jättecakra byggnader (barockstil), trånga gator, kullerstenar, etc. Helt klart den vackraste staden och omgivningen vi sett i Peru så här långt. Vi fick även en guidad tur i stadens välkända kloster “Monasterio de Santa Catalina”. Vi hade kunnat stannat där länge och bara ta en massa bilder. Efter city-touren blev vi frisläppta vi strosade runt och köpte varsin poncho. Till middag blev det alpackafilé till Tea och cuy (hamster) til Patrik, två av Perus delikatesser. Vi var mycket nöjda med måltiden.

Vi skulle tidigt imorse anlant till Arequipa, men nattbusen (undebara saten med benstod, sov ganska ok) var forsenad. Vi anlande nagra timmar senare an beraknat och var guide var mycket orolig. Vi har nu blivit forda till hotelle. Atit frukost, vilat lite och ska om 30min ut och bli guidade genom staden. Vi har redan fatt tips om att man har ska leta efter Alpacka , da det tydligen ar har mycket av alpacka varorna kommer ifran. Bade ull och kott. Alpackakott fick vi till frukost. Mycket gott.

Fortsattning foljer

4

Peruanskt Internet

Som ni kanske har märkt har bara dom första inläggen bilder. Tyvärr har det visat sig att internet här är ganska segt. Senaste datorn vi satt vid hade även någon typ av brandvägg så vi kunde inte ftp:a våra bilder.

Som ni även märker är vissa inlägg ganska korta. Vi vill ju inte spendera all vår “fritid” vi en dator. Vi kommer att skriva en utförliggare resedagbok, med mera bilder, beskrivningar och länkar till de platser vi besökt. Undrar ni vad det är för platser vi pratar om finns alltid Google eller Wikipedia 😉

Glöm inte att kommentera, så vi vet att ni läser resedagboken 🙂

Då det fortfarande är den 5:e Juli här, så skickar vi en grattishälsning till Gun och till Stina. 😀

3

Jag kan flyga, jag är inte rädd

Så var det dax att flyga över Nascalinjerna, det Tea oroat sig mest för. Men hon var rätt lugn tills dess dom försökte dela på oss, då kom nästan tårara. Det handlade nämligen om vikt och att balansera planet. Men som tur var fick vi åka tillsammans.

Nascalinjer, Astronauten

Planet var ett litet sex mans plan, en pilot/guide och fem turister, dvs. jättelitet! Tea klängde sig fast vid Patrik som en igel, men vågade sig då och då upp ur famnen och tittade ut. Piloten körde runt, runt, runt linjerna, vi fick se alla de kända figurerna. Valen, spindeln, apan, hunden, händerna, etc. Vi så figurerna jättetydligt och piloten såg till att alla fick chans att ta bra bilder. Tyvärr gjorde detta att Tea började må illa. Men hon klarade sig utan att behöva använda spypåsen. Vi landade till slut och vi var båda ganska vimmelkantiga. Det var en jätteupplevelse, men Tea åker nog inte upp igen.

Efter flygturen blev vi körda till hotellet där vi tog en välbehövlig power-nap för att få bort illamåendet. Kl 12 var vi tvugna att checka ut. Behövde nu fördriva tiden fram till kl 22, då vi hade transfer till busstationen, där vi ska nattbussen till Arequipa. Packningen lämnade vi på hotellet. Vi har strosat runt stan och shoppat lite till oss själva och lite presenter. Senare på kvällen blev det en sen middag.

1

Nu börjar det hända saker

Candelabro
Under gårdagen kändes det som att vi bara satt och väntade på att något skulle hända. Det var kallt ute, väldigt lite att göra och vi blev lite rastlösa och nedstämda, eftersom vi hade helt andra förväntningar på denna resa. Men vi vaknade upp efter 9-10 timmars sömn. åt en underbar frukust och sedan började en helspäckad dag med aktiviteter. Först ut var båtturent till Ballestas Islands, där vi passerade Candelabro. Ballestas Islands är öar mewd ett otroligt djurliv. Vi skulle tro finns miljontals fråglar som bor dar, plus sjölejon och pingviner. Vi fick många bilder och var mycket nöjda med båtresan.

Sjölejon

Vår hittils bästa guide, Paul, kom och hämtade oss med chaufför på hotellet. Vi fyra körde till staden Ica, där fick vi en rundvandring. Vi besökte ett chocolateri, Mueso Regional, en lokal vingård och Huacachina Lagun. Huacachina Lagun är en oas mitt i öknen. Vi valde att ta en timmes sandbuggy-tur. Vi fick även prova på sandboarding. Skithäftigt!

Sandbuggy

På museet fick vi en grundlig genomgång om områdets historia. Museet bestod av textilier och andra hantverk. Dessutom fanns det bevarade mumier. Så vi har sett äkta mumier!

Innan vi åkte mot Nasca besökte vi en lokal vinodalre och fick en tur runt och guiden berättade hur det gick till när dom gjorde vin och pisco. Efteråt provsmakade vi de olika sorterna som dom gjorde på vingården och vi köpte en flaska vitt vin.

Väl framme i Nasca lämnade vi av våra väskor och gick ut och åt middag på en härlig restaurang. Under restaurangbesöket blev Patrik “överfallen” av en liten tjej som ropade “Hola Gringo” 🙂

Imorgon ska vi flyga över Nasca-linjerna i ett litet flygplan och Tea försöker förtränga att hon är höjdrädd. Vi är jättenöjda med vår andra dag i Peru och kommer somna gott med ett leende på läpparna.

Ceviche och Pisco Sour

Patrik äter Chevice
I det lilla samhället strosade vi runt och titade på souvernirer. Valde till slut ett middagställe (flera restauranger var med och budade). Patrik ille testa Perus nationalrätt, Ceviche. Vi visste inte riktigt vad det var, men beställde ändå en familjeportion för oss båda. In fick vi ett fat fullt med skaldjur och annan rå fisk, dränkt i chili- och limemarinad. När vi beskriver det låter det riktigt gott, men enligt Tea var det långt ifrån apptitligt. Patrik som inte är lika kräsen, tyckte att det var…. ok. Vi fick även smaka Perus nationaldryck, Pisco Sour. Vilken smakade liknande en margaritas. Snopna över att vå gormémiddag inte blev någon hit drog vi oss tillbaka till hotellet.

5

Sand, slum och kyla

Tea poserar i Paracas
Efter bara några få timmars sömn var det dax att lämna Lima. Eftersom Peru ligger sex timmar efter Sverige var det faktiskt inga problem att ta sig upp. Vi blev upphämtade utav ännu en supertrevlig guide och samma goa chafför som igår. Vi blev körda till busstationen och guiden hjälpte oss med biljetterna.

Jag hade inte trott att Peru skulle avra så fattigt. På vägen mellan Lima och Paracas, såg vi kåkstad efter kåkstad. Labdskapaet kring kusten är rätt speciellt. Hårt packade sanddynor som möter stilla havet.

Paracas är ett naturreservat och vi bor på Hotel Paracas som man kan kalla en Resort. Just nu är det vinter här och rätt klatt och inte så många besökare. Kylan hät på kusten ‘r lite bekymmersamt, men enligt en hemsida vi var innepå innan vi åkte ska det vara vara varmare uppe i bergen.

Nu ska vi gå och utforska det lilla samhället som ligge bredvid resorten. Imorgon ska vi ut till Ballestas Island och sedan är det transport ill Nasca.

Köer och konstiga frågor

Tea fikar i Newark
Dagen den 2:a juli kommer antaligen att bli ett av de längsta dygn vi kommer att uppleva. Det har tagit oss 24h att ta oss från Västerås till hotellet i Lima. Vi har dessutom rest mot tidszonerna, vilket gjort att tiden stått stilla. Dagen har prälats av många och långa köer och många konstiga frågor. Det började på Arlanda med frågor om “vem som har packat baggaget”, “Vart har ni packat baggaget”, etc. Sedan fick vi stå i en enom kö till säkerhetskontollen. Vi förstår nu varför dom rekommenderade att man var där så tidigit.

Resan mellan Newark gick rätt smidigt. Tea var först lite skärrad över det “lilla” planet, men det gick bra ändå. När vi kom till USA var det ännu mera köande vi fick fylla formulär med konstiga frågor och gå igenom maniska säkerhetskontoller, inklusive biometriska. Resan mellan Newark och Lima var däremot segare. Men det är väl inte så konstigt när man suttit ihop tyckt i dett flygplan så länge. Även för att komma in i Peru måste man fylla i formulär, med frågor som inte ens flygvärdinnorna förstår.

En glimt av Manhattan från Newark Airport
Väl i Lima var det inte något problem med köer. Utan bara en nervös väntan på baggaget, då det var krångliga baggagekontroller i Newark, och våran pick-up. Efter lite väntan dök vår chaufför upp, han kunde bara prata spanska. Han ringde till guiden som pratade engelska. Efter lite diskussion mellan en spansktalande chafför och engelsktalande besökande (vi) kom tillslut vår guide och allt löste sig.

Väl på hotell var det bara att dusch, fixa packning och sängen som gällde. Svårt att förstå att vi faktiskt är i Lima., Peru.

1

Arlanda

Då är vi incheckade på Arlanda och allt verkar som det ännu går vägen. Vi har fikat och fyllt i den lilla gröna lappen inför mellanlandingen i USA.
Det enda som irritationsmoments just nu är att vi måste hämta upp vårt inceckade baggage på Newark och ta det genom säkerhetskontrollen själva och sedan lämna det på ett transportband och att maskinen som skulle ge oss surftid åt upp 18sek för oss, utan att vi fick en biljett. Så detta är “dyrbar” surftid 🙂
Tea knatar just nu runt i Tax-free butikerna och tittar, blir nog inget handlat, måste ju fördriva ytterliggare en timme.